Internationella dagen till minne av offren för folkmordet i Rwanda den 7 april 2004
Den 23 december 2003 antog FN:s generalförsamling en resolution som utnämnde den 7 april 2004 till den Internationella dagen till minne av offren för folkmordet i Rwanda 1994, för att tio år efteråt hedra minnet av offren, och för att främja engagemanget i kampen mot folkmord över hela världen.
Minnesstunder kommer att äga rum i Kigali, New York, Genève, Bryssel och i andra huvudstäder runt om i världen. I Genève kommer generalsekreterare Kofi Annan att hålla ett tal till Kommissionen för mänskliga rättigheter.
Generalsekreteraren har bett alla FN-kontor världen över att hålla en tyst minut den 7 april klockan 12 lokal tid, till minne av offren för folkmordet i Rwanda. Han har uppmanat medlemsländerna att göra detsamma.
Läs mer på FN:s hemsida för den internationella dagen till minne av offren från folkmordet i Rwanda 1994:
http://www.un.org/events/rwanda.
Generalsekreterare Kofi Annans budskap på
Internationella dagen till minne av offren för folkmordet i Rwanda den 7 april 2004
Folkmordet i Rwanda borde aldrig ha skett. Men det gjorde det. Varken FN-sekretariatet, säkerhetsrådet, medlemsstaterna i allmänhet eller internationell media ägnade tillräcklig uppmärksamhet åt de allt tydligare tecknen på katastrofen. Åttahundratusen män, kvinnor och barn lämnades att dö på de mest brutala sätt: grannar dödade grannar och fredade platser såsom kyrkor och sjukhus förvandlades till avrättningsplatser. Världssamfundet misslyckades i Rwanda och det kommer alltid att kvarlämna en känsla av bitter ånger och bestående sorg.
Tio år senare försöker vi fortfarande samla upp bitarna. I själva Rwanda gör FN sitt yttersta för att hjälpa människor att återhämta sig och försonas. Vi finns på plats i hela landet och hjälper till med att röja minor, ta hand om flyktingar, återuppbygga kliniker och skolor, bygga upp justitieväsendet och mycket annat. I Tanzania har en FN-upprättad brottsmålsdomstol avgett banbrytande domar. För första gången i historien har ett tidigare statsöverhuvud och journalister dömts för medverkan i folkmord, och man har fastslagit att våldtäkt användes som en del av folkmordet. Genom dessa och andra åtgärder hjälper FN rwandierna, särskilt den yngre generationen som är landets framtid, att bygga upp ett nytt samhälle.
Men kan vi vara säkra på att vi skulle kunna agera effektivt och i god tid om vi ställdes inför ett nytt Rwanda idag? Vi kan på intet sätt vara säkra på det. Och risken för folkmord förblir skrämmande verklig. Det är därför jag, på denna årsdag, har valt att lägga fram en handlingsplan för FN:s kommision för mänskliga rättigheter för att förebygga folkmord - en plan som involverar hela FN-systemet. Vi har inte råd att vänta tills det värsta har hänt, bara vrida våra händer eller svara med förhärdad likgiltighet. Världen måste vara bättre rustad för att kunna förebygga folkmord och agera beslutsamt för att stoppa det när förebyggande åtgärder har misslyckats.
Den tysta minut som kommer hållas runt om i världen den 7 april, på den internationella dagen till minne av offren för folkmordet i Rwanda, är ett tillfälle att stå förenade på ett sätt vi inte gjorde för tio år sedan. Jag hoppas att denna minut kommer att sända ett budskap som genljuder under kommande år – ett budskap av ånger för det inträffade och av beslutsamhet för att förhindra att en sådan tragedi någonsin kan hända igen. Må offren för folkmordet i Rwanda vila i frid. Må vi länge vara präglade av deras offer. Och må vi alla komma vidare efter denna tragedi och behandla varandra som medlemmar av en och samma mänskliga familj.