Generalsekreterare
Kofi Annans budskap
på internationella aidsdagen
den 1 december 2004

Årets
internationella aidsdag är ett tillfälle att inse vilken börda
som kvinnor och flickor bär i vår tid med hiv/aids, men också
att fira deras insatser i kampen mot epidemin.
Kvinnorna är de modigaste och mest kreativa motståndarna
mot hiv/aids. I de flesta länder och samhällen som jag har
besökt i världen är det kvinnornas röster som hörs
mest - kvinnliga förespråkare och aktivister som agerar osjälviskt
och talar offentligt, ofta med fördomar, misshandel eller våld
till följd, för att förbättra andra människors
liv.
Det mod som kvinnor visar i denna kamp kan bara mäta sig med de
offer som sjukdomen skördar bland dem. Fattigdom går redan
ut över kvinnor. Aids gör att det är ännu lättare
för dem att hamna i fattigdomsfällan och ännu svårare
att ta sig ur den. Kvinnor fortsätter att möta diskriminering
inom en rad områden: alltifrån på arbetsplatsen till
inom lagar om rätten att äga mark eller arv. Aids sätter
dem i en ännu större fara. Flickor utgör redan majoriteten
av de barn som inte går i skolan. När aids drabbar en familj
får de flickor som redan går i skolan ofta inte fortsätta
eftersom de måste hjälpa till hemma att ta hand om sjuka
släktingar. Kvinnor utgör nu hälften av alla hiv-positiva
människor i världen. I Afrika söder om Sahara, där
mer än tre fjärdedelar av alla hiv-positiva kvinnor finns,
är nästan 57 procent av alla vuxna som har hiv kvinnor.
Varför är kvinnor mer sårbara för att smittas med
hiv/aids? Varför är det så trots att det inte är
de som har flest sexuella kontakter utanför äktenskapet, eller
trots att de inte är mer benägna än män att bli
sprutnarkomaner? Vanligtvis beror det på att ojämlikheten
i samhället sätter dem på spel – ett orättvist
och samvetslöst spel. En rad faktorer bidrar till detta: fattigdom,
misshandel och våld, brist på information, tvång från
äldre män och män som har flera sexuella relationer samtidigt
som fångar unga kvinnor i ett jättelikt nätverk där
infektionen sprids. Äktenskap innebär inte alltid skydd: i
några tungt drabbade länder bär fler gifta kvinnor på
hiv än de som är ogifta men sexuellt aktiva.
Vi kan inte ta itu med dessa faktorer styckevis. Det som behövs
är en stor och positiv förändring som ger mer makt och
förtroende åt kvinnor och flickor. En förändring
som kan förändra relationen mellan män och kvinnor inom
alla samhällets nivåer. En förändring som endast
kan åstadkommas genom att flickor får utbildning, genom
juridiska och sociala reformer och genom en större medvetenhet
och ansvar bland män. En förändring som tillåter
kvinnor att spela sin roll fullt ut i kampen mot hiv/aids. Att stärka
kvinnors ställning i denna kamp måste bli vår strategi
i framtiden. Det är bland dem som de riktiga hjältarna i detta
krig finns det är vår plikt att utrusta dem med hopp..