Ur generalsekreterare Kofi Annans Millennierapport

1v

Viktig statistik

• Vid 18 års ålder har flickor i genomsnitt fått 4,4 år mindre utbildning än pojkar.

• Mer än 130 miljoner barn över hela världen går inte i skolan. 60% av dem är flickor.

• I vissa länder söder om Sahara i Afrika är antalet HIV-smittade flickor fem gånger så högt som för tonårspojkar.

• Nästan 146 000 tonårsflickor dör varje år i samband med graviditeter och förlossningsrelaterade hälsoproblem.

• I länder söder om Sahara i Afrika är risken för att dö i barnsäng 1/13. I Västeuropa är risken 1/3200.

• Åtminstone en av tre flickor eller kvinnor världen över har blivit slagen eller sexuellt utnyttjad i sitt liv.

• Uppskattningsvis 450 miljoner vuxna kvinnor i utvecklingsländer är hämmade i växten som ett direkt resultat av undernäring vid tidig ålder.

• Två miljoner flickor och kvinnor utsätts för kvinnlig könsstympning varje år.
  

maya

Jag heter Maya. Jag föddes för 14 år sedan i en fattig bondefamilj. Det fanns redan många barn, så när jag föddes var ingen glad.

Om jag fick födas igen skulle jag vilja bli en pojke.

Sådana åsikter kan reflektera flickors situation i många utvecklingsländer, men verkligheten är att i praktiskt taget varje område och i varje land bär flickor och kvinnor bördor och uthärdar en behandling som avspeglar deras ojämlika status.

Överallt i världen möter flickor diskriminering. De får ofta mindre mat än pojkar, mindre tillgång till utbildning, och i många länder har de långa arbetsdagar även om de bara är 5-6 år gamla. 80 miljoner flickor mellan 6-11 år går inte ens i skola. I samhällen där en pojke anses mer värdefull för familjen blir flickor ofta

• nekade rätten till liv

• nekade rätten till namn och nationalitet.

Genom att bli bortgifta tidigt eller tvingade till att stanna i hemmet och hjälpa till i hushållet nekas ofta flickor

• rätten till utbildning och alla fördelar som kommer av det

• rätten att umgås fritt

• de rättigheter som följer av orättfärdigt frihetsberövande

Krig, extrem fattigdom och andra försakelser äventyrar flickors liv ytterligare eftersom de kan bli våldtagna och tvingade att arbeta i extremt farliga situationer och miljöer som sexslavar, utnyttjade hembiträden eller tvingade att arbeta på industrier eller gårdar. Allt detta utgör ett skäl för extra skydd och stöd från det internationella samfundet för att försäkra att flickors rättigheter förverkligas och skyddas.

4flicks

Konventionen om barnets rättigheter (CRC) som antogs 1989 och som nu ratificerats av de flesta länder i världen, erbjuder ett handlingsprogram för att identifiera de olika former av ojämlikhet och diskriminering av flickor som alltjämt finns, avskaffa bruk och traditioner som är skadliga för förverkligandet av deras rättigheter och att definiera en effektiv strategi för att främja och skydda dessa rättigheter. Men implementeringen är nödvändig för att garantera en positiv förändring.

Förutom CRC är Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor (CEDAW), som har ratificerats av 168 länder, det mest omfattande och mest ratificerade internationella avtalet som främjar flickors och kvinnors rättigheter.

CEDAW, som bygger på befintliga avtal om mänskliga rättigheter, är en separat och speciell konvention som riktar sig mot kvinnors rättigheter. Den förydligar de negativa konsekvenserna av diskriminering och strävar efter full jämlikhet mellan män och kvinnor oavsett status, på politiska, ekonomiska, sociala och kulturella områden. De stater som har ratificerat CEDAW måste vida konkreta åtgärder, som t.ex. att föreskriva lagar, upprätta kommissioner för kvinnors rättigheter och skapa villkor för att garantera att flickors och kvinnors rättigheter förverkligas. Deras framsteg övervakas av FN:s kommitté för avskaffandet av diskriminering mot kvinnor.
 

De två konventionerna visar klart att flickor och mödrars välfärd och rättigheter är nära relaterade till varandra. Om en flicka växer upp i en fostrande miljö och hennes rättigheter till utbildning, hälsa, näring och skydd tillgodoses, kommer hennes liv som kvinna att förbättras avsevärt. På samma gång kommer en flickas liv och uppväxt vara beroende av hur modern lever och huruvida hennes rättigheter respekteras. Om en mor som har turen att överleva alla sina förlossningar inte har någon utbildning, har långa arbetsdagar, nekas rätten till egen egendom och till att kontrollera resurserna, kommer hon dömas till ett liv i fattigdom som gör det svårt för henne att främja ett bättre liv för sitt barn. Följaktligen är det viktigt att så tidigt som möjligt ta tag i orsaken till könsojämlikhet. Genom att gripa in tidigt när uppfattningar och attityder formas kan cykeln av könsdiskriminering brytas innan den införlivas som en norm.

Flickors rättigheter gäller alla barn. De fyra huvudprinciperna som fastställs av CRC är:

• Oavsett barnets, föräldrarnas eller målsmans bakgrund, får inte barnet diskrimineras.

• Barn har rätt till liv och maximal överlevnad och utveckling inom alla livets aspekter.

• Barnets bästa måste vara främsta prioritet i alla beslut eller åtgärder som påverkar barnet eller barn som en grupp.

• Barn har rätt att få sina röster hörda och bli tagna på allvar i alla frågor som rör deras liv.

För att ytterligare förbättra dessa principer kom länder på den internationella konferensen om befolkning och utveckling i Kairo 1994 överens om att:

• Avskaffa alla former av diskriminering av flickebarn och orsakerna till varför man föredrar gossebarn, vilket resulterar i farliga och oetiska handlingar som t.ex. barnamord på flickor och könsurval innan födseln.

• Öka den allmänna medvetenheten om flickebarnets värde och på samma gång stärka flickebarnets självbild, självkänsla och status.

• Förbättra flickebarnets välfärd, särskilt med hänsyn till hälsa, näring och utbildning.

I slutet av 1999 hade nio afrikanska länder och sju industrialiserade länder antagit lagar som förbjuder kvinnlig könsstympning. Många andra länder hade upprättat utbildningsprogram och program för att väcka medvetenhet hos allmänheten. Sedan 1990 har inskrivningen till lågstadiet i utvecklingsländer ökat med 50 miljoner barn, varav hälften är flickor.

• Det afrikanska utbildningsinitiativet för flickor (The African Girls Education Initiative), en internationell kampanj, finns i 4200 skolor i fler än 20 länder.

• I Yemen har regeringen tillkännagett att utbildning för flickor är gratis på landsbygden och har utbildat ca 2000 kvinnliga lärare.

Förutom den nämnda befolkningskonferensen har många internationella konferenser hållits, under vilka länder har rapporterat om vad de har gjort för att bekämpa diskriminering av flickor och kvinnor genom att upprätta nya deklarationer och mål. Några av konferenserna var:

• The World Summit for Children (1990)

• The World Conference on Human Rights (1993)

• The Fourth Conference on Women (1995)

• The World Conference on Human Settlements (1996)

• The Beijing +5 Women 2000 Conference (2000)
  

framgångsrika

UNICEF sätter igång många framgångsrika program i utvecklingsländer för att garantera att flickor kan åtnjuta sina rättigheter:

• I Zimbabwe fungerar äldre flickor som handledare för yngre flickor och hjälper dem med matematik och naturvetenskap under loven. I Nepal möjliggör ett minskat ansvar för barnpassning för äldre flickor att de kan gå i skolan. I Egypten har kommunala skolor och förbättrad undervisning av lärare gett positiva resultat för flickor: högre skoldeltagande (från 30% till 70% i de norra provinserna), högre närvaro och bättre resultat på nationella prov.

• I Thailand främjar Youth Care Development Programme (YCDP) undervisning och arbetsmöjligheter för flickor som riskerar att utnyttjas sexuellt. Nepalesiska mattfabriker där 50% av arbetarna uppskattas vara barn är både vanliga ställen för sexuellt utnyttjande av arbetsgivaren och rekryteringscenter för indiska bordeller. UNICEF sponsrar program för att förhindra spridningen av HIV/AIDS bland 8000 barn inom sexindustrin i Calcutta.

• I en by utanför Dakar i Senegal förbjöds kvinnlig könsstympning (FGM) bl.a. på grund av en uppfinningsrik läskampanj som inriktade sig på kvinnors rätt till hälsa. Detta program som stöddes av ett antagande av den nationella lagen som förbjuder FGM har stärkt kvinnor och fått stöd från samfundet och resulterat i liknande program i 60 andra byar.

• Personal inriktade på näringsfrågor i Bangladesh arbetar i mer än 1000 kommunala center för att främja förbättrad vård för kvinnor och barn, med särskild omsorg för flickor.

Andra organ stöder också program som syftar till att skydda barn från våld och väpnade konflikter.

• Ett program som heter Child Connect använder den senaste telekommunikationsteknologin för att återförena barn som kommit bort i samband med konflikter eller naturkatastrofer med sina föräldrar. Projektet som startats av International Rescue Committee använder en databas som är tillgänglig för alla kontor inom området som kan lägga in fotografier och skriva in information som gäller såväl försvunna barn som förfrågningar från föräldrar. Sökningar som förr tog månader kan nu fullföljas på några timmar.

• Ett nytt katastrofberedskapsprogram som skall främja och upprätthålla både mobil- och satellittelefonservice och mikrovågslänkar för humanitära hjälparbetare. Detta kommer både förbättra och påskynda humanitära hjälpinsatser för de många oförutsägbara katastroferna som möter oss idag.

• I juli 2000 presenterade ledare från de 8 mäktigaste länderna (G-8 gruppen) ett universellt matprogram. Skollunch-programmet kommer att vara en drivfjäder för föräldrar att försäkra att alla barn, även flickor kommer till skolan.
  

mirakel

En gång i månaden kämpar sig en bucklig FN-lastbil uppför en trång, otillgänglig dal längs flodbäddar och vägar till denna oböjliga bergsby i Pakistans nordvästra gränsprovins. Lastbilen är lastad med vegetabilisk olja som skall levereras till Arams föräldrar som har gått med på att skicka sina döttrar till skolan.

(Ur Los Angeles Times, 22 december 1997)

måste 

Trots de anmärkningsvärda framsteg som gjorts för att flickor fullständigt skall kunna åtnjuta sina rättigheter, återstår det fortfarande mycket arbete för att uppnå målet. Det finns fortfarande många olösta frågor om diskriminering, ojämlikhet, försummelse, utnyttjande och våld mot flickor och kvinnor.

• En del av problemet är den extrema fattigdom som finns in många samhällen, och som underminerar många länders goda intentioner att implementera policies som skulle råda bot på den diskriminering och ojämlikhet som drabbar flickor och kvinnor. I sin Millennierapport uppmanar generalsekreteraren regeringar att sätta upp mål för att hjälpa upp halva den befolkning som lever i extrem fattigdom senast 2015 och att säkra en avsevärd förbättring för åtminstone 100 miljoner sluminvånare 2020 världen över. Dessutom uppmanar han att garantera rent vatten, och regeringar uppmanas att fram till 2015 halvera antalet människor som saknar tillgångar till billigt och rent vatten.

• Ingenting har större inverkan på barn, särskilt på flickor, som en kvalitetsutbildning. Trots de senaste decenniernas framsteg går färre flickor än pojkar i skolan, och om flickorna väl går där så lyckas de inte lika väl som pojkarna. Mer behöver göras för att bryta fattigdomsmönstret. Generalsekreteraren har föreslagit att man senast 2005 avsevärt skall minska könsklyftan på låg- och mellanstadiet och senast 2015 garantera att alla barn har gått i lågstadiet.

• HIV/AIDS, som är den största utmaning som människan står inför för tillfället, komplicerar problemet eftersom flickor löper större risk än pojkar i samma ålder att smittas. Studier har visat att många flickor är helt omedvetna om hur sårbara de är för infektionen och hur de skyddar sig mot den. Generalsekreteraren uppmanar regeringar att upprätta förebyggande mål för att minst 90% år 2005 och minst 95% år 2010 av alla unga män och kvinnor skall få tillgång till den information, utbildning och de tjänster de behöver för att skydda sig från infektionen. Dessutom uppmuntras utvecklingsländer att arbeta med sina läkemedelsföretag och andra samarbetspartners för att utveckla och dela ut ett billigt och effektivt vaccin mot HIV.

Equality, development and peace – Beijing +5 Women 2000, UNICEF, 2000.

Poverty Reduction Begins with Children, UNICEF, 2000.

Human rights for children and women: How UNICEF helps make them a reality, UNICEF, 1999.